Ett utträde ur Unionen är ett tidskrävande och komplext projekt. Något som tar många år och som får antas bara händer om en bred svensk opinion står bakom. En opinion så massiv att något av riksdagspartierna motionerar om detta i Riksdagen. Men det är bara början.

År 2010 förändrades den svenska lagstiftningen så tillvida att EU-medlemskapet skrevs in i grundlagen. Det innebär således att ett utträde kräver en ny grundlagsändring. Detta kan bara ske om Riksdagen tar två majoritetsbeslut, ett före och ett efter ett riksdagsval. Något som skulle kunna ske om ett riksdagsparti lägger en motion om en folkomröstning i frågan t ex hösten 2021 (under förutsättning att det finns en omfattande opinion för detta).  Om en majoritet av svenska folket då röstar för ett utträde, finns förutsättningarna för att samma (eller något annat) riksdagsparti lägger en motion om förändring av grundlagen och ett utträde ur EU direkt efter folkomröstningen. När så skett måste det gå minimum 9 månader innan ett beslut kan tas av riksdagen.

Rent teoretiskt innebär detta att en första omröstning i riksdagen skulle kunna ske innan det ordinarie riksdagsvalet i september 2022. Efter riksdagsvalet krävs ett ytterligare riksdagsbeslut. Om båda riksdagsbesluten är för en ändring av grundlagen liksom ett urträde ur EU, kan Sverige skicka en anmälan om utträde  till Europeiska rådet.

Europeiska Rådet ska därefter ta fram riktlinjer som i sin tur ligger till grund för utträdesavtalet. För Sverige skulle det t ex kunna vara aktuellt med en modell som påminner om den i Norge eller Schweiz. Då deltar man exempelvis i en stor del av handeln, har ett visst mått av fri rörlighet för personer, och är med i aktiva utbyten på forskningsområdet. Detta är dock föremål för förhandling.

Det färdiga utträdesavtalet ska sedan godkännas av en kvalificerad majoritet av EU-parlamentet. När utträdesavtalet har godkänts så ersätter det Lissabonfördraget. Om inget avtal har upprättats, senast två år efter det att anmälan om utträde har kommit in, upphör ändå landets medlemskap i EU. Landet är då inte längre skyldigt att tillämpa EU:s fördrag med alla förordningar och direktiv.

Men här finns en del hakar. En är att regeringen i januari la fram ett utredningsdirektiv (dir 2020/11) som har till uppgift att utreda en skärpning av möjligheterna till en grundlagsändring. Detta inkluderar krav på kvalificerade riksdagsmajoriteter och krav på ett ordinarie riksdagsval (idag medges möjlighet till ett nyval mellan riksdagsbesluten). Den kompletta utredningen skall presenteras våren 2023.

​HUR KAN ETT EU-UTTRÄDE GÅ TILL