Folkomrösta om EU

Sveriges export var procentuellt sett högre (62%) till EU året innan vi gick in som medlem än vad den är idag (ca 59%). En alarmerande låg siffra med tanke på att vår import från EU samtidigt ökat till 70 %. Något som innebär att Sverige varje år köper för 176 miljarder kr mer från EU än vad EU köper från oss. Om Sverige lämnar EU, är ett alternativ att vi går tillbaka som medlem i EES och återigen sällar oss till bl a Norge. Genom EES-medlemskapet är vi fortsatt en del av den inre marknaden och dess 4 grundpelare vad beträffar fri rörlighet av varor, tjänster, personer och kapital. Så tillvida har vår export till EU inte med själva EU medlemskapet att göra.

Myt nr 2: Det är bättre för Sverige att vara med i EU så att vi kan påverka.

Sverige har 21 av 705 mandat i EU-parlamentet d v s 2,8 % av rösterna. Dessa representeras av 8 svenska riksdagspartier som spretar åt alla håll inom de politikområden som parlamentet hanterar. Vårt största parti, Socialdemokraterna, har fem mandat. Något som representerar 7 promille av av röstkapaciteten i EU-parlamentet. Att sedan påstå att dessa 7 promille (eller de övriga svenska partiernas ännu lägre påverkan) representerar en reell påverkansfaktor inom EU är en myt.

Myt nr 3: Norge har ju sin olja och Schweiz sina banker

Att Norge med sin olja och Schweiz med sina banker, men inte Sverige, kan klara sig utanför EU, är en tredje myt. I Norge är “det svarta guldets era” över. Oljepriset har störtdykt de senaste åren - och den norska ekonomin med den. Trots detta och Norges EU-utanförskap, är de fortfarande en välfärdsnation. I Schweiz så har den skrotade banksekretessen förpassat dess banksektor till museum-världens “Hall of Fame”. Men också Schweiz håller sig kvar i ligan som en välfärdsnation. EU-utanförskapet till trots. För Sveriges del har vi skogen, järnmalmen, det svenska musikundret, IT-industrin och mycket mer. Vi har alla förutsättningar för att blomstra utanför "det sjunkande EU-skeppet".

Myt nr 4: Sverige får mer tillbaka än vad vi betalar till EU

En ofta använd siffra på vad vårt EU-medlemskap kostar är 35-45 miljarder kr/år. Parallellt figurerar ett antal märkliga antaganden om vad Sverige får tillbaka. En ofta hörd siffra är 300 miljarder kr/år. En siffra som också regeringen använder sig av och som baseras på ett genomsnitt av antaganden från 3 olika källor varav två är beställda studier av EU:

Tyska Bertelsmann-stiftelsen kommer fram till 183,7 miljarder genom att bl a kvantifiera värdefaktorerna ”love of variety, heterogeneous firms, labour mobility as well as endogenous markups”.

Institute for Economic Research (IFO) kommer fram till 267,5 miljarder på ett liknande sätt .

Den tredje källan är EU-kommissionen själva (DG ECFIN), som har kommit fram till hela 489 miljarder kronor.

Andra menar dock att som det ser ut idag, har EU inte är blivit annat än en förlustaffär för Sverige. Sanningen är att ingen vet och att de siffror som presenteras baseras på olika antaganden som ofta tar utgångspunkt i avsändarens egen agenda. Två saker kan vi alla fall konstatera - Sveriges export till EU har procentuellt krympt sedan vi blev medlemmar och år 2019 köpte vi varor för 176 miljarder mer från EU, än vad EU köpte av oss.